Jag är den minst aktiva bloggaren på den här sidan jordklotet tror jag, men här kommer ett litet inlägg!
Jag gick i Fredags på bio, premiär för Tron: Legacy, coolt coolt.
Vad tyckte jag om den då? Jorå, det var en stilig film! Jag hade inte läst några recensioner om den innan och, vågar jag säga det, inte sett innanföljaren från 1982. Skäms lite för det, min nörd-cred sjönk precis tvåsiffrigt kände jag. Men jag hade helt enkelt inte lust, och en vän hade också sagt till mig att den var riktigt seg, så det kanske inte är något jag missar i alla fall.
Jag tänker inte gå in något på storyn till den här filmen, då jag själv tycker det är hemskt att läsa recensioner där man får storyn "spoilad" för sig, men jag kan säga det att det inte direkt är någon film man kollar på för en gripande berättelse. Den fyller sitt syfte gott, och är passabelt välskriven, fastän det ibland blir lite långrandigt och tradigt i vissa stunder. Men som sagt, det är inte någon film man kollar på för handlingen riktigt, om man inte är någon inbiten Tron-fantast som har väntat på den här filmen i 28 år (vilket jag redan har gjort klart för mig att jag inte är).
Hur fungerar bildspråket? Jorå! Världen filmen utspelas i (en digital värld innuti en dator (ingen spoiler!)) är fantastiskt realiserad, med nattsvarta miljöer och smakfull neon som skapar en stark kontrastrik bild och suger in biobesökaren i en stämningsfull atmosfär. Fick stora Blade Runner-vibbar ett tag, med dystopiska landskap och den väldigt seriösa tonen filmen har. Blev riktigt positivt förvånad över hur pass allvarligt filmen tog sig själv faktiskt, det krävs mod att göra ett sånt stilgrepp, så det ska filmskaparna ha en eloge för!
Ljudbilden är minst lika bra, med ett soundtrack signerat Daft Punk (dom som känner mig kan testamentera på att jag är ett STORT Daft Punk-fan), som passar helt perfekt för den mörka, dystopiska stämningen filmen försöker bygga upp. Skulle lugnt kunna påstå att det här är årets bästa filmsoundtrack för min del. Ett stort plus är att soundtracket också ligger ute på Spotify just nu, så jag kan få lyssna på det när helst jag önskar!
Skådespelarna gör ett bra jobb dom också, speciellt Jeff Bridges (The Big Lebowsky), som spelar huvudpersonen Sam's pappa. Det roliga med Jeff är att han ofta spelar sig själv i de roller han tar på sig. Ständigt hippie-tugg och halvt nerknarkad, äger han varenda scen han är med i, alltid lika roligt att se han på film. De andra skådespelarna gör också ett helt okej jobb, och jag kan inte komma på någonstans i filmen då jag tyckte någon kändes malplacerad eller undermålig. Även här får filmen pluspoäng!
Som slutkläm skulle jag vilja säga att filmen var grymt underhållande i sina bästa stunder, och underbart designad! En fröjd för både ögon och öron, fastän vissa datoreffekter kunde vara lite väl transparenta. Speciellt den datoranimerade unga Jeff Bridges kan ibland se lite läskig ut i vissa scener. Kolla upp Uncanny-valley på Google eller nåt så förstår ni på vilket sätt jag kan tycka han var lite läskig... Helt klart godkänd film, ta och se den!
Och nu över till någonting helt annat, lite bilder jag tecknat på senaste tiden :P
Alla bilder är tecknade med mus på datorn i Paint.net
Den här bilden tecknade jag tidigare ikväll, precis innan jag satte mig för att göra det här blogginlägget:
Den här är jag väll mest nöjd med av de bilderna jag lägger upp i det här inlägget. Fick till ett litet djup i bilden, och den är ganska enkel.
Och den här bilden tycket jag inte alls särskilt mycket om. Hatar figuren till vänster, den blev platt, och många (MÅNGA!) linjer känns totalt överflödiga. Överarbetad kan jag kanske säga att bilden är.
Jaha, det här var allt för den här gången! Kommer antagligen inte hinna med att göra något mer blogginlägg innan jul eller det nya året, så jag passar på och önska alla (eventuella) besökare en God Jul & Gott Nytt År!
onsdag 22 december 2010
tisdag 9 november 2010
Frågor till mig, ställda av mig själv + tecknade bilder.
Vad är ditt namn?: Oskar.
Vad är din ålder?: 22, 23 i Januari.
Vad har du för intressen?: Serier, TV/dator-spel, film.
Vad är det för slags serier du läser?: Brukade läsa manga ganska mycket förr, men det var nu ett tag sedan. Det senaste jag läste i mangaform var Uzumaki, en skräckserie. Numera läser jag mestadels amerikanskt, följer särskilt en serie vid namn Invincible, en superhjälte-serie som jag rekommenderar starkt.
Ritar du serier själv?: Nej, men jag skulle vilja kunna. Gjorde det förr, med varierande resultat. Känner att det är alldeles för mycket jobb med det dock, och skulle inte kunna göra historierna någon rättvisa. Har idéer, men jag är på tok för lat för att genomföra något. Gillar annars att teckna, vilket ni kommer få vittna om i bloggen.
Vad är det för TV/dator-spel du gillar?: Är väldigt svag för äventyrsspel av den gamla skolan, peka-och-klicka äventyr, à la Monkey Island eller Beneath a Steel Sky (som för övrigt finns som freeware, tanka ner det nu!). Annars gillar jag lite av varje, allt från rollspel till FPS. Ni kan kanske se fram emot framtida recensioner av spel här.
Har även såna där häftiga konton till spelmaskinerna som står och surrar på mitt rum, ifall ni skulle vara intresserade av att bli vän med mig:
PSN: Ozziw
XBL: Ozziw
Steam: Arkezh
Spelar just nu Persona 4.
Vad är din favoritfilm?: Omöjligt att svara på, skiftar hela tiden. Har dock fått för mig just nu att Old Boy är den bästa filmen som någonsin har fastnat på rulle. Annars är det en väldigt varierande smak jag har, allt från Citizen Kane och 2001-A Space Oddyssey, till Army of Darkness och Shaun of the Dead.
Här nedan kommer ett par bilder jag har tecknat, sen blir det tack och godnatt för den här gången! Blir säkert så att jag uppdaterar info om mig själv någon gång i framtiden, men för tillfället får det här räcka.
Porträtt 1: Ingen speciell person.
Porträtt 2: Ingen speciell person (igen).
Vad är din ålder?: 22, 23 i Januari.
Vad har du för intressen?: Serier, TV/dator-spel, film.
Vad är det för slags serier du läser?: Brukade läsa manga ganska mycket förr, men det var nu ett tag sedan. Det senaste jag läste i mangaform var Uzumaki, en skräckserie. Numera läser jag mestadels amerikanskt, följer särskilt en serie vid namn Invincible, en superhjälte-serie som jag rekommenderar starkt.
Ritar du serier själv?: Nej, men jag skulle vilja kunna. Gjorde det förr, med varierande resultat. Känner att det är alldeles för mycket jobb med det dock, och skulle inte kunna göra historierna någon rättvisa. Har idéer, men jag är på tok för lat för att genomföra något. Gillar annars att teckna, vilket ni kommer få vittna om i bloggen.
Vad är det för TV/dator-spel du gillar?: Är väldigt svag för äventyrsspel av den gamla skolan, peka-och-klicka äventyr, à la Monkey Island eller Beneath a Steel Sky (som för övrigt finns som freeware, tanka ner det nu!). Annars gillar jag lite av varje, allt från rollspel till FPS. Ni kan kanske se fram emot framtida recensioner av spel här.
Har även såna där häftiga konton till spelmaskinerna som står och surrar på mitt rum, ifall ni skulle vara intresserade av att bli vän med mig:
PSN: Ozziw
XBL: Ozziw
Steam: Arkezh
Spelar just nu Persona 4.
Vad är din favoritfilm?: Omöjligt att svara på, skiftar hela tiden. Har dock fått för mig just nu att Old Boy är den bästa filmen som någonsin har fastnat på rulle. Annars är det en väldigt varierande smak jag har, allt från Citizen Kane och 2001-A Space Oddyssey, till Army of Darkness och Shaun of the Dead.
Här nedan kommer ett par bilder jag har tecknat, sen blir det tack och godnatt för den här gången! Blir säkert så att jag uppdaterar info om mig själv någon gång i framtiden, men för tillfället får det här räcka.
Porträtt 1: Ingen speciell person.
Porträtt 2: Ingen speciell person (igen).
söndag 7 november 2010
Due Date
Jag var på bio igår och kollade film tillsammans med flickvännen. Blev att man kollade på Due Date med Robert Downey Jr i spetsen.
Helt ok film faktiskt, lagom rolig med bra skådespelare. Kan dock tyckas vara lite av ett slöseri av skådespelartalang när karaktärerna är såpass underutvecklade som dom faktiskt var i den här filmen. Ges inte särskilt mycket förklaringar till varför folk beter sig som de gör i filmen, eller så är det ett medvetet grepp för att injicera lite subtilitet i en annars ganska högljudd film. Jag tror för min del att beror på ett lite tunt manus, som också är ganska brukligt för dn här sortens filmer. Inget fel med det i det här sammanhanget dock, där underhållningen står i främsta ledet!
Filmen är i grund och botten en roadmovie, där Robert D Jr ska ta sig till Los Angeles tillsammans med (insert skådespelare från ''Baksmällan''). Båda har olika skäl att ta sig dit, Roberts fru ska föda barn, och mr. Baksmälla ska slå sig in i skådespelarkarriären. Omaka-par kemi uppstår dem emellan som man sett tusen gånger förr, men det är alltid lite kul att få se en ny vinkel på det hela. Robert är strikt, sofistikerad och stel, Baksmälla är slapp, sluskig och bohemisk. Lägg därtill narkolepsi, odrägliga hundar, svartsjuka, tvångsonani, droger, och en kaffeburk med bränd aska, och du har då upplägget för 1 timma och 35 minuters vansinnesfärder genom Amerika.
Slutet kommer dock väldigt hastigt och lustigt in på de sista minutrarna, och lämnar undertecknad lite ''naken'' i biositsen. Det knyts aldrig riktigt ihop får jag en känsla av, utan det går som man kanske har tänkt sig, utan någon direkt knorr.
Men som sagt, helt ok film, fastän det kanske skulle behövas några minuter extra för att cementera våra huvudkaraktärer, och ge oss ett ordentligt slut. Har ni inga andra inplanerade biobesök den här månaden (filmtorka just nu, eller hur?), gå och se den, ni kommer i alla fall ut ett par skratt ifrån den, och det kan behövas nu när det tråkiga vintermörkret börjar sluta sig runtomkring oss.
Helt ok film faktiskt, lagom rolig med bra skådespelare. Kan dock tyckas vara lite av ett slöseri av skådespelartalang när karaktärerna är såpass underutvecklade som dom faktiskt var i den här filmen. Ges inte särskilt mycket förklaringar till varför folk beter sig som de gör i filmen, eller så är det ett medvetet grepp för att injicera lite subtilitet i en annars ganska högljudd film. Jag tror för min del att beror på ett lite tunt manus, som också är ganska brukligt för dn här sortens filmer. Inget fel med det i det här sammanhanget dock, där underhållningen står i främsta ledet!
Filmen är i grund och botten en roadmovie, där Robert D Jr ska ta sig till Los Angeles tillsammans med (insert skådespelare från ''Baksmällan''). Båda har olika skäl att ta sig dit, Roberts fru ska föda barn, och mr. Baksmälla ska slå sig in i skådespelarkarriären. Omaka-par kemi uppstår dem emellan som man sett tusen gånger förr, men det är alltid lite kul att få se en ny vinkel på det hela. Robert är strikt, sofistikerad och stel, Baksmälla är slapp, sluskig och bohemisk. Lägg därtill narkolepsi, odrägliga hundar, svartsjuka, tvångsonani, droger, och en kaffeburk med bränd aska, och du har då upplägget för 1 timma och 35 minuters vansinnesfärder genom Amerika.
Slutet kommer dock väldigt hastigt och lustigt in på de sista minutrarna, och lämnar undertecknad lite ''naken'' i biositsen. Det knyts aldrig riktigt ihop får jag en känsla av, utan det går som man kanske har tänkt sig, utan någon direkt knorr.
Men som sagt, helt ok film, fastän det kanske skulle behövas några minuter extra för att cementera våra huvudkaraktärer, och ge oss ett ordentligt slut. Har ni inga andra inplanerade biobesök den här månaden (filmtorka just nu, eller hur?), gå och se den, ni kommer i alla fall ut ett par skratt ifrån den, och det kan behövas nu när det tråkiga vintermörkret börjar sluta sig runtomkring oss.
Published with Blogger-droid v1.6.5
måndag 25 oktober 2010
Första blogginlägget
Den mest intressanta titeln på ett blogginlägg någonsin? Kanske inte, men den är i alla fall sann. Kommer mera information om mig i ett framtida blogginlägg, men just för tillfället så vill jag bara få igång åbäket!
Tack och bock!
//Oskar
Tack och bock!
//Oskar
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)